Sidebar
Förnybar Energi
www.solenerginyheter.se
www.solenerginyheter.se
Den Europeiska rymdorganisationen (ESA) utforskar potentialen i rymdbaserad solenergi, som kan komma att revolutionera vår energiförsörjning på jorden. Genom projektet Solaris undersöker ESA möjligheten att använda gigantiska solpaneler i rymden för att samla solenergi som sedan skickas ner till mottagningsstationer på jorden.
sverigesradio.se
fjärrinlägg från: https://aggregatet.org/post/12378 > Det här är ett roligt inslag om energiproduktion från solceller placerade på balkonger. Dock så bör man nog även se den här genomgången från CCC: [Decentralized energy production: green future or cybersecurity nightmare?](https://media.ccc.de/v/37c3-11810-decentralized_energy_production_green_future_or_cybersecurity_nightmare#t=1) > > > Our energy infrastructure is now changing from a centralized system based on big power plants to a more decentralized system based on renewable energy produced by smaller power plants (maybe yours). In Germany alone, [300.000 so called balcony power plants were in operation by August 2023](https://www.heise.de/hintergrund/Ueber-300-000-Balkonkraftwerke-in-Deutschland-in-Betrieb-Statistik-der-Woche-9285107.html). Most of these smaller power plants are / will be somehow connected to some cloud services. > > > To show that security hasn't been the biggest priority, we will examine the cybersecurity controls of different solar inverters. To put it mildly: there is room for improvement. > > > We will also discuss the need for better regulations and enforcement of cybersecurity for smaller connected power plants: altogether they probably produce more power than the bigger ones - and this trend is accelerating.
www.vindkraftsnyheter.se
**OX2 och Ingka Investments har ansökt om tillstånd för den havsbaserade energiparken Neptunus utanför Blekinge, i enlighet med Sveriges ekonomiska zonlag. Denna energipark planerar att inkludera upp till 207 vindkraftverk med en maximal höjd av 420 meter och en installerad effekt på 3 100 MW. Förväntad produktion är cirka 13-15 TWh per år, vilket motsvarar elbehovet för Blekinge och Skåne. En Natura 2000-ansökan har också skickats in av OX2 tidigare. Byggstart för Neptunus kan ske 2030 om tillstånd beviljas i tid.** Förutom vindkraft inkluderar ansökan även havsbaserad vätgasproduktion upp till 370 000 ton per år och ett pilotprojekt för syresättning av Östersjön. Syrgasen, en biprodukt från vätgasproduktionen, kan användas för att syresätta bottenvatten i Östersjön och bidra till att återställa det marina livet i områden med syrefattiga förhållanden. Emelie Zakrisson, chef för havsbaserad vind på OX2 Sverige, betonar att Energipark Neptunus representerar nästa generation av vindparker, och genom att producera både förnybar el och vätgas kan det bidra till att säkra Sveriges energiförsörjning för sektorer som inte kan elektrifieras. Projektet är fortfarande i en tidig fas, och OX2:s projektutvecklingsportfölj, inklusive 1900 MW för Neptunus, uppgick till 34 074 MW vid utgången av det tredje kvartalet 2023. OX2 och Ingka Investments samarbetar också på sex andra havsbaserade vindparker i Sverige, inklusive Galene på Västkusten, Triton och Neptunus i södra Sverige, Aurora mellan Öland och Gotland samt Pleione och Ran utanför Gotlands östkust. Det slutliga beslutet om tillstånd för att bygga vindparkerna kommer att fattas av regeringen.
www.energinyheter.se
**Nu är det möjligt att generera intäkter från ens eget hembatteri genom att erbjuda stödtjänster till elnätet samtidigt som det används för att täcka fastighetens energibehov. Svenska kraftnät har godkänt den unika tekniska lösningen för stödtjänsten FCR-D, utvecklad av Ferroamp och Ntricity.** Att kunna tjäna pengar genom att stödja elnätet och samtidigt optimera användningen av solproduktionen gör batteriinvesteringen lönsam för en bredare användarskara. En flexiblare och därmed mer robust elinfrastruktur blir resultatet, enligt Kent Jonsson, vd för Ferroamp. Tidigare tvingades batteriägare välja mellan att sälja stödtjänster och att använda batteriet för sina egna behov. Ferroamp och Ntricitys tekniska lösning är den första som godkänts av Svenska kraftnät, där stödtjänster kan säljas samtidigt som batteriet används för att exempelvis jämna ut effekttoppar eller öka självkonsumtionen av solenergi. Genom att erbjuda stödtjänster för att balansera elnätet kan hushåll med energilagringsbatterier tjäna pengar. Svenska kraftnät köper in dessa tjänster för att upprätthålla frekvensbalansen i elnätet. Elkunder kan därmed få ersättning för att snabbt justera sin elförbrukning eller produktion på begäran. Den specifika tjänsten kallas FCR-D (Frequency Containment Reserve Disturbance) och innebär att kapacitet ställs till förfogande vid eventuella störningar i elnätet. Varberg Energi blir pionjärer genom att erbjuda sina kunder möjligheten att använda Ferroamp-systemet för stödtjänster till elnätet. Mjukvaruföretaget Ntricity koordinerar flera mindre Ferroamp-system med batterier centraliserat, vilket kallas ett virtuellt kraftverk. Varberg Energi säljer sedan kapaciteten till Svenska kraftnät eller lokala flexibilitetsmarknader. "Bilen ska bli en aktiv medspelare i energisystemet." Det menar Björn Sjöström, vd för Varberg Energi, som tror på konceptet "öppen flexibilitet". Det innebär att kunderna ska kunna använda batteriet både för sina egna behov och att kunna delta på lokala och nationella flexibilitetsmarknader för att maximera alla intäktsmöjligheter som ett batteri kan erbjuda.
www.energinyheter.se
**Länsstyrelsen i Östergötlands län har godkänt European Energys planer för en solpark i närheten av vindparken i Grevekulla i Ydre kommun. Beslutet representerar ett ytterligare steg mot att skapa en av Sveriges största hybridanläggningar, där både vind- och solenergi genereras inom samma geografiska område.** – Om solparken byggs kommer den varje år att producera 43,7 GWh grön el, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för 8 800 villor. Genom att placera solparken intill den redan befintliga vindparken kan vi använda samma anslutning till elnätet, vilket ökar produktionen och ger en jämnare utmatning. Fördelen med vind och sol är att de producerar som mest vid olika tider på dygnet och under olika årstider, säger Peter Braun, projektchef för Sverige, Norge och Finland på European Energy. Solparken i Grevekulla planeras på samma mark som vindparken, Grevekulla 1:7, och täcker en yta på 54 hektar. European Energy har genomfört samråd med samtliga berörda fastighetsägare och bostäder inom 500 meter och har tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning. Området karakteriseras av låga naturvärden och består främst av produktiv skog. I sitt beslut skriver länsstyrelsen att "det väsentliga samhällsintresset, nämligen produktion av förnyelsebar el, väger tyngre än de identifierade naturvärden som finns inom det ansökta området". – Vi anser att länsstyrelsen för en klok resonemangsgång där man tar hänsyn till det stora och ökande behovet av el, vilket är nödvändigt för att möta efterfrågan på elförsörjning och för den gröna omställningen, säger Peter Braun. **Fakta om solparken i Grevekulla** - Installerad effekt: 37 MWp - Förväntad årlig produktion: 43,7 GWh (jämförbart med årsförbrukningen av hushållsel för 8 800 villor, exklusive uppvärmning) - Yta: 54 hektar
www.energinyheter.se
**Gasum och Nordic Ren-Gas har undertecknat ett avtal för att introducera e-metan på marknaden. Nordic Ren-Gas kommer att driva en Power-to-Gas-anläggning i Tammerfors, där 160 GWh förnybart e-metan kommer att produceras årligen från 2026. Gasum kommer att köpa och distribuera e-metanet till sina kunder, vilket förväntas minska växthusgasutsläppen inom väg- och sjötransporter.** Det nordiska energiföretaget Gasum och ledande nordiska utvecklaren inom Power-to-Gas, Nordic Ren-Gas, har ingått ett långsiktigt försäljnings- och inköpsavtal. Enligt avtalet kommer Gasum att förvärva allt e-metan som produceras vid Nordic Ren-Gas-anläggningen i Tammerfors från och med 2026. Anläggningen kommer att använda förnybar el från finsk vindkraft och biogen koldioxid från befintliga kraftverk. I processen för Power-to-Gas produceras först vätgas med hjälp av förnybar el och vatten. Denna vätgas omvandlas sedan till e-metan genom att kombineras med biogen koldioxid. E-metanet, som är helt förnybart, förväntas ersätta fossila bränslen inom transport-, sjöfarts- och industriella sektorer. E-metan är fullt utbytbart mot naturgas och biogas samt flytande naturgas (LNG) och flytande biogas (LBG) när det är i flytande form. Detta möjliggör enkel transport genom befintlig infrastruktur som lastbilar, fartyg och rörledningar, och det kan användas direkt där naturgas eller biogas används idag. Gasums VD, Mika Wiljanen, betonar att detta partnerskap är det första steget mot att bli en betydande aktör på e-metanmarknaden. Nordic Ren-Gas har fler liknande projekt på gång, och Gasum ser detta samarbete som strategiskt viktigt. Power-to-Gas-anläggningen i Tammerfors förväntas producera 160 GWh e-metan årligen från och med 2026. Nordic Ren-Gas har utvecklat en operativ och teknisk design för sina anläggningar för att uppfylla EU:s krav på förnybara bränslen. Anläggningen kommer att dra nytta av befintlig infrastruktur och sektoriell integration för effektiv produktion av e-metan. Partnerskapet möjliggör även snabbare utveckling av fler projekt för produktion av e-metan och bidrar till den gröna omställningen. E-metanet, som kan lagras och distribueras till sektorer som sjöfart och tunga vägtransporter, blir särskilt relevant med ökad tillgänglighet av förnybar el i det nordiska elnätet. Gasums strategiska mål är att leverera sju terawattimmar (7 TWh) förnybar gas årligen till marknaden vid 2027, vilket skulle minska koldioxidutsläppen med 1,8 miljoner ton för deras kunder varje år.
www.vindkraftsnyheter.se
**Förra året godkändes OX2 och Ingka Investments av regeringen för att bygga vindparken Galene i Kattegatt utanför Varberg. Nu inleds arbetet med att förbereda anslutningen till elnätet. Projektbolaget har ingått ett samarbetsavtal med Ellevio och ansökt om anslutning.** Syftet med samarbetsavtalet är att dra nytta av synergier mellan OX2:s kompetens inom projektutveckling och byggnation av vindkraft samt Ellevios erfarenhet som ägare av elnät, både under projektfasen och i drift och förvaltning. Samarbetet strävar också efter att gynna kraftsystemet som helhet ur ett systemperspektiv. Elanslutningen av vindparken kräver tillstånd, och OX2 har lämnat in tre ansökningar: nätkoncession till Energimarknadsinspektionen, utläggning av sjökabel på havsbotten till näringsdepartementet och miljötillstånd enligt miljöbalken. Ansökan möjliggör förläggning av upp till fem elkablar från vindparken till landtagningsplatsen norr om Ringhals på Väröhalvön. Därifrån fortsätter kablarna till en transformatorstation som Ellevio kommer att bygga. Elkablarna, både på land och i havet, kommer att vara nedgrävda för att minimera påverkan på miljön och landskapsbilden. OX2 och Ellevio har samarbetat kring regionnätsanslutningar för OX2:s landbaserade vindkraftsparker i över 15 år och har anslutit över 1100 MW av OX2:s landbaserade vindparker i Sverige. Hillevi Priscar, Sverigechef för OX2, säger att de ser fram emot att förverkliga Galene och bidra med förnybar energi i regionen. Johan Lindehag, vd för Ellevio, betonar vikten av fossilfri elproduktion och uttrycker intresse för att utforska kostnadseffektiva lösningar för anslutning av havsbaserad vindkraft till nätet. OX2 planerar att påbörja anläggningsarbetet 2026 för att vindparken ska vara i drift under 2028 eller 2029. Totalt utvecklar OX2 sex havsbaserade vindparker i Sverige tillsammans med Ingka Investments. Beslutet om att bygga vindparkerna Triton och Aurora ligger slutligen hos regeringen.
www.vindkraftsnyheter.se
**Ilmatar, ett nordiskt energibolag, har nyligen invigt en ny vindpark i Alajärvi, Sydösterbotten, Finland. Denna park är en del av ett ambitiöst hybridkomplex och förväntas producera cirka 587 gigawattimmar (GWh) förnybar energi årligen med sina 36 turbiner och en kapacitet på 221 megawatt (MW).** Juha-Pekka Weckström, VD för Ilmatar Energy, betonar vikten av projektet för att stärka företagets position inom förnybar energi. Han understryker att hybridparker, som kombinerar olika förnybara energikällor med energilagring, representerar framtiden för energisystemet. **Främjar ett koldioxidfritt samhälle** Projektet genomförs i samarbete med det japanska elbolaget Kansai Electric Power, som är minoritetsägare i vindparken. Kansai Electric Power är engagerade i att och ser samarbetet med Ilmatar som en viktig del i denna process. Byggandet av vindparken har genomförts med framgång tack vare noggrann planering och samarbete med lokala myndigheter och entreprenörer. Petri Ainonen, Director, Construction på Ilmatar, uttrycker sin stolthet över projektets framgång och betonar dess betydelse som en föregångare inom förnybar energi. **EU-bidrag** Framtidsplanerna för Alajärvi inkluderar utveckling av anläggningen till en unik hybridpark. Utöver vindkraften kommer anläggningen att inkludera en solpark på 150 MWp och en batterilagringsanläggning på 25 MW/50MWh. För detta ändamål har Ilmatar mottagit ett EU/RRF-bidrag på 19,5 miljoner euro. Den fullskaliga hybridanläggningen förväntas vara färdig för kommersiell drift senast 2026. **Minskar miljöpåverkan** Denna hybridlösning medför flera fördelar, inklusive gemensam anslutning till elnätet och delade transformatorstationer och elöverföringskablar. Detta leder till besparingar i både investeringar och råmaterialanvändning. Katja Koponen, affärsutvecklingschef på Ilmatar, förklarar att energiproduktionen och lagringen blir mer effektiv genom att använda samma geografiska område för både vind- och solenergi samt lagring, vilket minskar miljöpåverkan jämfört med separata projekt. Källa: Ilmatar Energy
www.vindkraftsnyheter.se
Trots att flera stora havsbaserade vindkraftsprojekt avbrutits den senaste tiden på grund av accelererande kostnader ökar intresset för nyinvesteringar i vindkraft. I regeringens senaste sammanställning finns nu 13 ansökningar om att bygga ny havsbaserad kraft. Börsnoterade Eolus och norska Deep Wind Offshore har bägge gjort nya ansökningar om jättelika vindparker. Totalt omfattar kön av ansökningar flera hundra miljarder kronor. Problemet med ansökningar om vindkraft är politiskt känsligt och har att göra med den kommunala vetorätten. På lokal nivå möter ofta planerna på vindkraft stort motstånd. Kommuninnevånarna får sin utsikt förstörd och befararar att värdet på deras fastigheter minskas med de bullrande vindmöllorna runt knuten. Det är svårt för lokala politiker att gå emot sina väljare och därför stoppas många vindkraftprojet på kommunal nivå. Och även inom regeringen finns en splittring i frågan. Bland tidöpartierna håller SD emot i vindkraftfrågan. Det har inneburit att den utredning som rekommenderat att kommuner och enskilda ska kompenseras ekonomiskt för effekterna av vindkraftsetableringar lagts på is. Tanken var att ekonomiska incitament skulle öka intresset för vindkraft i kommunerna. En andel av vindkraftparkernas intäkter skulle gå till lokalsamhällets utveckling enligt utredningen. Av de planerade ansökningarna har vindkraftsbolaget Eolus gjort ansökan för tre havsbaserade vindkraftsprojekt: Västvind i Kattegatt utanför Göteborg, Arkona utanför Sveriges sydkust och nu Najaderna i Bottenhavet utanför Tierp. Projektet omfattar upp till 67 vindkraftverk med en beräknad årlig elproduktion på 4 till 5 TWh, motsvarande en Barsebäcksreaktor. Deep Wind Offshore har ansökan som geografiskt ligger nära Eolus. Parken är tänkt att ligga i Sveriges ekonomiska zon i södra Bottenhavet cirka 53 kilometer från Gävle och omfattar högst 70 vindkraftverk och en produktion på cirka 7,5 TWh el per år.
www.solenerginyheter.se
**I Tyskland har det under det gångna året byggts fler nya solenergianläggningar för att producera el och värme än någonsin tidigare. Enligt Bundesverband Solarwirtschaft (BSW) i Berlin har över en miljon nya anläggningar installerats.** Många av dessa nya anläggningar är så kallade balkonkraftverk. Under 2023 installerades ungefär 270 000 nya solpaneler som man kan koppla in i ett vanligt eluttag. Det är fyra gånger fler än året innan. När det gäller att producera el från solen, rapporterar Bundesnetzagentur att system med en toppkapacitet på cirka 14 gigawatt har tagits i bruk på tak och i öppna fält. Detta är 85 procent mer än föregående år. **Mest på öppna fält** Hälften av den solenergikapacitet som installerades 2023 var för hemmabruk. Ungefär 31 procent var på solpaneler i öppna fält och 18 procent på tak till företagsbyggnader. Men de små solpanelerna för balkonger stod bara för mindre än två procent av den totala kapaciteten, enligt Carsten Körnig, verkställande direktör på BSW. BSW förutspår att efterfrågan på solenergi kommer att fortsätta vara hög. Detta beror på stigande elpriser och attraktiva bidrag. De räknar med en fortsatt ökning av solenergi under 2024. **Växande marknad** Mer än 1,5 miljoner fastighetsägare planerar att installera solenergianläggningar på sina tak. En undersökning visar att 69 procent av husägarna med lämpliga tak kan tänka sig att installera solpaneler, och 16 procent planerar att göra det inom de kommande 12 månaderna. BSW förväntar sig att liknande antal solpaneler som 2023 kommer att installeras på privata hus under 2024. Förra året installerades solpaneler med en total toppkapacitet på sju gigawatt på privata hus. För solpaneler på företagsbyggnader och i öppna fält förutspår BSW att marknaden kommer att växa. Källa: Bundesverband Solarwirtschaft (BSW)
www.nyteknik.se
**Den nätta rörkonstruktionen ska kapa priset på flytande vindkraftverk. Nu testar T-Omega Wind sin prototyp utanför USA:s kust.** Flytande vindkraftverk ger tillgång till havsområden med ett större djup, men anläggningarna är dyrare än vindkraftverk med bottenfasta fundament. Flera aktörer säger sig dock ha lösningar som sänker kostnaderna för flytande plattformar, bland dem finns exempelvis svenska [Windeed](https://www.nyteknik.se/energi/vindkraftens-billybokhylla-sa-kan-den-serietillverkas/4206755), norska [World Wide Wind](https://www.nyteknik.se/energi/han-siktar-pa-revansch-med-varldens-storsta-vindkraftverk/2057114) och irländska [Gazelle Wind Power](https://www.nyteknik.se/energi/nytt-fundament-for-flytande-vindkraft-kraver-mindre-stal/2051477). För att hålla ett flytande vindkraftverk upprätt mot vågorna kan fyra femtedelar av den totala konstruktionen behöva ligga under vattenytan. T-Omega Wind har dock en design där huvuddelen befinner sig ovanför vattenlinjen. Deras pyramid av tämligen nätta stålrör flyter på små pontoner under respektive hörn. Enligt den Boston-baserade uppstarten rör sig deras konstruktion ovanpå vågorna snarare än att kämpa emot dem. **Likt ett pariserhjul**\ Rotorn sitter på en horisontell axel som är infäst på båda sidor av pyramidens topp, ungefär som i ett pariserhjul. Det innebär att axeln kan vara smäckrare och enklare konstruerad. Med en direktdriven generator kopplad till rotorn krävs ingen växellåda. Designen har heller ingen motor för att vända turbinen mot vinden, utan plattformen rör sig med vinden runt förtöjningen i havsbottnen och står därmed alltid rätt. Tidigare har bolaget visat att en modell i skala 1:60 kan förbli upprätt i 30 meter höga vågor, i teorin. Det var i en tank – nu har T-Omega Wind sjösatt en prototyp i skala 1:16 utanför New Bedford i Massachusetts, där den ska testas under obestämd tid. Det skriver [New Atlas](https://newatlas.com/energy/t-omega-floating-wind-prototype/). **En 119 m hög pyramid**\ Pyramiden sägs vara enkel att montera och den kan bogseras in till land för underhåll. En annan kostnadsbesparande faktor är den mängd material som krävs. En fullskalig modell på 10 MW får en rotordiameter på 198 meter, med 119 meter upp till pyramidens topp. T-Omega Wind tror att den totala vikten för hela anläggningen kommer att ligga mellan 1 200 och 1800 ton. Det kan jämföras med exempelvis Ørstads uppgift om att bara metallbojar för flytande vindkraftverk kan väga 3 500- till 4 500 ton. "Det är väl dokumenterat att den havsbaserade vindkraften står inför utmaningar. Med en radikalt ny design kommer T-Omega Winds flytande vindkraftverk att lösa de flesta av de utmaningarna på ett elegant och kostnadseffektivt sätt. Vår teknik levererar betydande kostnadsminskningar avseende produktion såväl som installation/underhåll, och all tillverkning sker inom landet", säger Brita Formato, vd för T-Omega Wind, [i ett uttalande](https://www.einpresswire.com/article/673135192/t-omega-wind-prototype-demonstration-launch-in-new-bedford-ma).
www.solenerginyheter.se
Finska IImatatars svenska bolag IImatar Solar satsar stort på att utveckla solcellsparker i Sverige. Affärsidén går ut på att arrendera mark för att sedan äga och sälja energi på marknaden. Nu har nio markägare i Markaryds kommun har nu skrivit på ett 50-årigt arrendeavtal med det Ilmatar som vill bygga en storskalig solcellspark väster om E4 i höjd med Traryd. Solcellsparken ska genera nästan 700 GWh per år, vilket räcker till 32 000 villors elförbrukning under ett år. Bygget av parken väntas sätta i gång 2028. IImatars senaste solcellsprojekt är en jättepark som kommer att ligga i höjd med E18/E20 utanför Arboga. Parken beräknas stå färdig år 2030 och ska leverera 1,2 TWh per år. Ilmatar Solar har skrivit ett arrendeavtal med två privata markägare i Arboga. Storleken på parken planeras för 766 hektar, enligt företaget. Nu väntar den legala processen som involverar bland annat länsstyrelsen. Arboga kommun har sedan en tid ett mycket ansträngt läge vad gäller elkapacitet och har fått tacka nej till företagsetableringar på rund av kapacitetsbrist. Arboga kommun välkomnar det energitillskott som solcellsparken kan ge.
**Ørsted har fattat ett slutgiltigt investeringsbeslut om att gå vidare med Hornsea 3-projektet utanför Storbritanniens kust, vilket kommer att bli världens största havsbaserade vindkraftspark.** Projektet, som beräknas kosta mellan 70 och 75 miljarder danska kronor (10,3-11,0 miljarder dollar), förväntas vara färdigställt i slutet av 2027 och kommer ha en kapacitet att förse över 3,3 miljoner brittiska hushåll med elektricitet. Den 2,9 gigawatt stora anläggningen ses som avgörande för Storbritanniens strävan att öka energisäkerheten och produktionen av förnybar energi för att uppnå klimatmål. **Stoppade två projekt** Beslutet kommer efter att flera projektutvecklare i Storbritannien och USA ställt in projekt på grund av stigande kostnader som gjort dem olönsamma. Ørsted, världens största utvecklare av havsbaserad vindkraft, stoppade förra månaden utvecklingen av två vindkraftprojekt i USA och rapporterade relaterade nedskrivningar på över 5 miljarder dollar. Utvecklingen av Hornsea 3 har varit osäker på grund av stigande initiala kostnader i branschen, som kämpar med förseningar i leveranskedjan och högre kostnader. **Säkrade konkurrenskraftiga priser** Större delen av kapitalutgifterna för projektet kontrakterades före de senaste inflationstrycken, vilket säkrade konkurrenskraftiga priser, meddelar Ørsted. Regeringar har på senare tid visat större vilja att betala högre priser för havsbaserad vindkraft, en förnybar energikälla som skulle hjälpa dem att minska utsläpp och nå klimatmål. Förra året erbjöds Ørsted ett pris för elproduktion vid Hornsea 3 på 37,35 pund (47 dollar) per megawattimme (MWh) i inflationsindexerade priser från 2012. **Höjt pris** Som svar på en auktion i september som inte lockade några bud för havsbaserad vindkraft, meddelade den brittiska regeringen att de kommer höja det erbjudna priset vid nästa förnybar energi-auktion, med erbjudanden till havsbaserade vindkraftsprojekt på 73 pund per MWh. Ørsted har tillstånd att lägga fram upp till 700 megawatt av projektets kapacitet i framtida budgivningsrundor, vilket potentiellt kan dubblera försäljningspriset. Ørsteds aktier, som mer än halverats i år efter massiva nedskrivningar på amerikanska projekt, steg med så mycket som 5 procent på onsdagen. Källa: Ørsted/Reuters
www.energinyheter.se
**Skellefteå Kraft har ansökt om och fått godkänt för bidrag till en produktionsanläggning för förnybar vätgas. Detta ingår som en del av deras arbete med att hitta alternativ till fossila bränslen för tunga transporter på väg och inrikes flyg.** Joachim Nordin, vd på Skellefteå Kraft, betonar företagets engagemang för övergången till ett hållbart samhälle och ser förnybar vätgas som en möjlig lösning för energi- och klimatomställningen. Bidraget gäller investeringen i en anläggning för förnybar vätgasproduktion vid Skellefteå Krafts kraftvärmeverk i Hedensbyn. Huvudmålet är att minska CO2-utsläppen genom att ersätta flygbränsle för inrikes flyg från Skellefteå Airport och diesel för tunga transporter på väg. Dessutom planeras ytterligare CO2-besparingar genom att utnyttja värme och syrgas som genereras vid vätgasproduktionen. Detta projekt ses som en pilotstudie som kommer att ge viktiga insikter, särskilt med tanke på den pågående utredningen om en omfattande satsning inom förnybar vätgas och elektrobränslen. Skellefteå Kraft, som en betydande producent av förnybar el, kan spela en viktig roll som en möjliggörare för utvecklingen av en vätgasmarknad, enligt Ann-Christine Schmidt, ansvarig för forskning, utveckling och innovation på Skellefteå Kraft. Projekteringen förväntas börja under första kvartalet 2024, med byggstart planerad för andra kvartalet 2025 och anläggningens färdigställande och driftsättning beräknas vara klart vid slutet av 2025. Medel för delvis finansiering har sökts och beviljats av Naturvårdsverket genom Klimatklivet, och finansieringen kommer från Europeiska unionen.
www.nyteknik.se
**Ett batteri på 1 600 MWh ska byggas på platsen där ett nedlagt kärnkraftverk står idag. Planen är att lagra varierande elproduktion från vindkraft.** Kärnkraftverket Brokdorf i Schleswig-Holstein i norra Tyskland stängde ned på nyårsafton 2021, som en följd av Tysklands beslut att avveckla landets kärnkraft. Nu vill energiföretaget Preussen Elektra, som drev den nedlagda 1,4 GW-reaktorn, bygga ett batterisystem på 800 MW med energilagringskapaciteten 1 600 MWh på platsen. [Det rapporterar den danska tidningen Ingenjören](https://ing.dk/artikel/europas-stoerste-batteri-skal-erstatte-tysk-atomkraftvaerk). Tanken är att den enorma batterikapaciteten ska användas för att lagra den varierande och ökande elproduktionen från vindkraftverk i norra Tyskland. Anläggningen ska byggas i två etapper. Den första omfattar 100 MW och förväntas vara klar 2026. Den andra etappen på ytterligare 700 MW ska vara klar först år 2036. Preussen Elektra räknar med att kunna återanvända en del av kärnkraftverkets elinfrastruktur som finns kvar, exempelvis transformatorer och högspänningsledningar. Företaget uppger även att det i framtiden kan bli aktuellt att bygga fler batterier på andra platser där företaget tidigare har drivit kärnkraftverk. Men innan batteriparken kan byggas i Brokdorf måste tyska myndigheter ge grönt ljus för att riva det gamla kärnkraftverket